Debattartikeln publicerades i Dagens Juridik 2023-10-27
Ekobrottsmyndigheten larmade nyligen om att flera aktörer med förbindelser till den organiserade brottsligheten påträffats driva vårdcentraler och annan sjukvårdsverksamhet. Tidigare i veckan presenterade Socialdemokraterna ett utskottsinitiativ för att ta tillbaka kontrollen över primärvården. Bland annat vill man inrätta ett tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ska krävas för att bedriva primärvård. Man vill även utöka offentlighetsprincipen, där IVO får större resurser och befogenheter. Vidare föreslår partiet att olämpliga företagare ska kunna brännmärkas från att bedriva vård inom välfärden.
Allt mindre del av de kriminella nätverkens intäkter kommer från narkotikahandel. Istället står ekonomisk brottslighet för allt större del av brottsvinsterna. Välfärdsbrott och bedrägerier är ett växande riskområde och kriminella nätverk etablerar sig i större utsträckning inom välfärdssektorn. Däribland har ekobrottsmyndigheten identifierat familjehemsverksamhet som bedrivs av medlemmar i det kriminella Foxtrotnätverket.
Penningtvättslagens syfte är tydligt: att förhindra att finansiell såväl som övrig näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Utmaningen är just det som nu är aktuellt på politikernas dagordning. Dels hur man jobbar effektivt för att förhindra att medel som härrör från penningtvätt inte kommer in i systemet och dels hur man förhindrar att illegala brottsvinster som kommit in i systemet används till att upprätta legala och legitima verksamheter. Utmaningen blir således mångdimensionerad och vår samhällsinfrastruktur är i dagsläget långt ifrån anpassad för att effektivt bekämpa denna utmaning.
För att hindra kriminella nätverk från att starta och driva vårdföretag föreslår nu Socialdemokraterna införandet av ett nytt sorts tillstånd för primärvård. Under onsdagens presskonferens presenterades fem förslag mot välfärdskriminalitet inom primärvården: • Inför krav på nationella tillstånd • Inför näringsförbud i välfärden • Inför offentlighetsprincipen i hela välfärden • Avskaffa den tvingande etableringsfriheten • Förstärk IVO med mer resurser och ökade befogenheter
Alla åtgärder som vidtas mot penningtvätt och finansiering av terrorism välkomnas. Däremot bör fokus inte enbart fästas vid sjukvårdssektorn, den organiserade brottsligheten infiltrerar fler delar av samhället än så. Ytterligare åtgärder krävs för att förhindra och avslöja samt bekämpa denna typ av brottslighet och jag föreslår därför några konkreta förslag nedan: • Katalogen av verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen bör utökas. • Information och dialog mellan verksamhetsutövare och de relevanta myndigheter bör förbättras och ske i högre grad än vad som är fallet idag. • Brottsbekämpande myndigheter, främst polis och underrättelseverksamhet men även myndigheter så som Skatteverket och Försäkringskassan, bör dela med sig av information såsom nya modus och andra trender för att möjliggöra snabbare åtgärder hos verksamhetsutövare. • Inför relevanta tillståndskrav med skärpt ägar- och ledningsprövning. • Tillämpa tuffa kapitalkrav vid start samt krav på trovärdig redogörelse för kapitalets källa. • Inför adekvata kapitalkrav som ska efterlevas löpande. • Skärp tillsyn av denna typ av verksamhet.
Dessutom bör både lagstiftningen och myndigheternas tjänsteutövning avseende tillståndsgivning och tillsynsutövning anpassas till de verkliga samhällsförhållandena. De relevanta myndigheterna måste ta höjd för att bekämpningen av välfärdsurholkning ska kunna ske tillfullo i arbetet med att motverka det samhällsproblem som penningtvätt och finansieringen av terrorism faktiskt är.
Ruth Yosef
Tôssa Legal Group AB