Nätverk i Praktisk compliance: Tack för denna säsong!

Ett mycket spännande säsongsavslut av Nätverk i Praktisk compliance. Träffen inleddes med vår första virtuella gäst, Maher Sharifi som är hållbarhetsansvarig på Swedbank. Maher delade med sig om sin gedigna erfarenhet av regelverks implementering och dem operativa risker som är viktiga att beakta. Hur viktigt det är att se utifrån och in såväl som inifrån och ut och hur konkurrenter inte bara är motståndare utan i många fall även är möjliggörare. Tack Maher, för att vi fick höra om compliance med en defensiv approach och hur Swedbank arbetar för hållbar tillväxt!

The spark! Vår andra gäst Anna Arnsvik, ESG Sustainability Ambassador på Novartis, berättade om hur hon fann gnistan att börja arbeta med hållbarhetsfrågor. Allt började med ett samtal där hon blev tillfrågad “hur arbetar ditt bolag med hållbarhet?” och hon insåg att hon inte kände till svaret. Sedan dess har Anna gått från bolagets marknadsavdelning till att utveckla och framförallt kommunicera bolagets hållbarhetsarbete. Tack Anna, för att vi fick ta del av din resa och för det breda perspektiv av hållbarhet och risk du gav oss!

Och till sist, ett stort tack till JUC för ett gott samarbete och alla nätverksdeltagare för intressanta kunskapsutbyten. Nätverksledare Ruth Yosef och Tôssa Legal Group ser fram emot ännu en säsong av nätverk, kunskapsväxling och insikter.

Mer information om nästa säsong kommer inom kort, så länge kan du läsa mer om nätverket här: https://juc.se/produkter/natverk-i-praktisk-compliance

Säsongsavslut för Nätverk i Praktisk compliance

Tisdagen den 7/11 träffas Nätverk i Praktisk Compliance för en sista träff innan säsongsavslutning. Nätverket anordnas av JUC Sverige som är Skandinaviens ledande leverantör av juridisk vidareutbildning för en bred grupp yrkesverksamma. Tôssa Legal Groups Ruth Yosef har som nätverksledare delat med sig av kunskaper och erfarenheter i compliancefrågor samt hur dessa omsätts i praktiken. Nätverket har omfattats av fyra möten med huvudteman: GDPR, Penningtvätt & Sanktioner, Kommunikation, kultur & hållbarhet samt Risk, corporate governance & metodik. Under året har teori och praktik förenats genom att relatera frågor till exempelvis risk management, AML, ESG, bolagsstyrning, etik och trendbevakning.

I deltagargruppen har vi funnit en bred representation av branscher och befattningar. Bland annat senior managers, compliance officers, advokater och hållbarhetschefer verksamma inom försäkring, revision, juridiska byråer, banker och varuhandel. Trots diversitet av branscher och yrkesbakgrund har det i diskussion och kunskapsutbyte framgått liknande utmaningar i compliancefrågor och efterlevnad. Det är just denna variation som gjort nätverket till en plattform för insikter och utveckling.

Tack för en säsong av kunskapsväxling och nätverkande!

Läs mer om nätverk, program och innehåll här: https://juc.se/produkter/natverk-i-praktisk-compliance

”Nytt förslag för att motverka välfärdsbrott, penningtvätt & finansiering av terrorism”

Debattartikeln publicerades i Dagens Juridik 2023-10-27

Ekobrottsmyndigheten larmade nyligen om att flera aktörer med förbindelser till den organiserade brottsligheten påträffats driva vårdcentraler och annan sjukvårdsverksamhet. Tidigare i veckan presenterade Socialdemokraterna ett utskottsinitiativ för att ta tillbaka kontrollen över primärvården. Bland annat vill man inrätta ett tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ska krävas för att bedriva primärvård. Man vill även utöka offentlighetsprincipen, där IVO får större resurser och befogenheter. Vidare föreslår partiet att olämpliga företagare ska kunna brännmärkas från att bedriva vård inom välfärden.

Allt mindre del av de kriminella nätverkens intäkter kommer från narkotikahandel. Istället står ekonomisk brottslighet för allt större del av brottsvinsterna. Välfärdsbrott och bedrägerier är ett växande riskområde och kriminella nätverk etablerar sig i större utsträckning inom välfärdssektorn. Däribland har ekobrottsmyndigheten identifierat familjehemsverksamhet som bedrivs av medlemmar i det kriminella Foxtrotnätverket.

Penningtvättslagens syfte är tydligt: att förhindra att finansiell såväl som övrig näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Utmaningen är just det som nu är aktuellt på politikernas dagordning. Dels hur man jobbar effektivt för att förhindra att medel som härrör från penningtvätt inte kommer in i systemet och dels hur man förhindrar att illegala brottsvinster som kommit in i systemet används till att upprätta legala och legitima verksamheter. Utmaningen blir således mångdimensionerad och vår samhällsinfrastruktur är i dagsläget långt ifrån anpassad för att effektivt bekämpa denna utmaning.

För att hindra kriminella nätverk från att starta och driva vårdföretag föreslår nu Socialdemokraterna införandet av ett nytt sorts tillstånd för primärvård. Under onsdagens presskonferens presenterades fem förslag mot välfärdskriminalitet inom primärvården: • Inför krav på nationella tillstånd • Inför näringsförbud i välfärden • Inför offentlighetsprincipen i hela välfärden • Avskaffa den tvingande etableringsfriheten • Förstärk IVO med mer resurser och ökade befogenheter

Alla åtgärder som vidtas mot penningtvätt och finansiering av terrorism välkomnas. Däremot bör fokus inte enbart fästas vid sjukvårdssektorn, den organiserade brottsligheten infiltrerar fler delar av samhället än så. Ytterligare åtgärder krävs för att förhindra och avslöja samt bekämpa denna typ av brottslighet och jag föreslår därför några konkreta förslag nedan: • Katalogen av verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen bör utökas. • Information och dialog mellan verksamhetsutövare och de relevanta myndigheter bör förbättras och ske i högre grad än vad som är fallet idag. • Brottsbekämpande myndigheter, främst polis och underrättelseverksamhet men även myndigheter så som Skatteverket och Försäkringskassan, bör dela med sig av information såsom nya modus och andra trender för att möjliggöra snabbare åtgärder hos verksamhetsutövare. • Inför relevanta tillståndskrav med skärpt ägar- och ledningsprövning. • Tillämpa tuffa kapitalkrav vid start samt krav på trovärdig redogörelse för kapitalets källa. • Inför adekvata kapitalkrav som ska efterlevas löpande. • Skärp tillsyn av denna typ av verksamhet.

Dessutom bör både lagstiftningen och myndigheternas tjänsteutövning avseende tillståndsgivning och tillsynsutövning anpassas till de verkliga samhällsförhållandena. De relevanta myndigheterna måste ta höjd för att bekämpningen av välfärdsurholkning ska kunna ske tillfullo i arbetet med att motverka det samhällsproblem som penningtvätt och finansieringen av terrorism faktiskt är.

Ruth Yosef

Tôssa Legal Group AB